Styrelsens roll - Brf Lärkan

Go to content

Main menu:

Bostadsrätt
Styrelsens roll och det som får bostadsrättsföreningen att fungera

Sitta i styrelsen

Att bli invald i bostadsrättsföreningens styrelse innebär att man får förtroendet (och åtar sig uppdraget) att företräda föreningens medlemmar i de frågor som rör förvaltandet av den gemensamma fastigheten (driften, underhållet, reparationerna, de lagstadgade skyldigheter och så vidare). Som styrelseledamot representerar man alla lägenhetsinnehavare.

Styrelsen får alltså aldrig vara ett forum för att driva styrelsemedlemmarnas egna privata intressen i föreningen. I alla ärenden och beslut har styrelsen att se till nyttan och värdet för alla föreningens medlemmar (eller åtminstone för flertalet av föreningens medlemmar). De som köper sin lägenhet blir också fastighetsägare, och styrelsemedlemmarna är ansvariga för förvaltningen av den investering medlemmarna gjort. En stor del av styrelsearbetet rör på ett eller annat sätt föreningens ekonomi.

Styrelsearbetet

De som sitter i föreningens styrelse har alltså fått förtroendet att representera alla föreningens medlemmar när det gäller att fatta beslut i frågor som har med det gemensamma fastighetsägandet att göra. Av den som har en plats i styrelsen krävs i sig ingen särskilt stor arbetsinsats. Det som fordras är ett gott omdöme, normal kontakt med sina grannar och en förmåga att kunna hålla isär perspektiven ”vad-som-är bäst-för-föreningen” och ”vad-som-är bäst-för-mig-personligen”.

På dem som utses till ordförande och sekreterare ställs däremot högre krav. Ordföranden måste, förutom att kunna leda styrelsemötena, vara föreningens ansikte utåt och representera föreningen vid många av föreningens externa kontakter. Som ordförande måste man också räkna med att bli involverad i flertalet ärenden som rör föreningens enskilda medlemmar. Sekreteraren har bland annat till uppgift att föra mötesanteckningar under styrelsemötena och sedan skriva protokoll efter varje möte.   

Styrelsen har cirka sex styrelsemöten per år (om 1 -1 ½ timme). På dagordningen finns alltid punkter om sådant som det aktuella ekonomiska läget, pågående underhåll, akuta problem och övriga rapporter från styrelsen medlemmar. Styrelsen har ett årsarvode för sitt uppdrag, och ledamöter och suppleanter får ett visst arvode för varje bevistat möte.   

För var och en som väljer boendeformen bostadsrätt och köper en lägenhet bör det vara självklart att acceptera en plats i styrelsen under några år, om man blir tillfrågad om det. Däremot är ordförandens och sekreterarens uppgifter sådana att man som lägenhetsinnehavare inte behöver känna sig förpliktigad att åta sig dem, om man vet med sig att man inte har de kunskaper och den erfarenhet som krävs för dessa.

Det nämndes tidigare här att många av bostadsrättsföreningens arbetsuppgifter är fullt jämförbara med dem som finns i ett företag. Föreningens styrelse kan då förstås jämföras med företagets styrelse. Men inget företag består enbart av en styrelse. Så inte heller en bostadsrättsförening. Inget av allt det som exemplifieras här (under rubriken Exempel på arbetsuppgifter) hör till styrelsens arbete. Däremot är det styrelsens ansvar att de blir utförda - och utförda på bästa tänkbara sätt.

Valberednings svåra frågor

En väl fungerande styrelse är alltså en förutsättning för att lägenhetsinnehavarna ska trivas med sitt boende. Det är likaså en förutsättning för att fastigheten underhålls på rätt sätt, att avgifterna hålls låga och att det ekonomiska värdet på lägenheterna är optimalt. Därför är det naturligtvis viktigt vilka personer man utser till styrelseledamöter.

Valberedningen har inför varje årsmöte en nyckelroll här. För valberedningen gäller det att först och främst ta reda vad som nu behövs för att få en ny styrelse att fungera på bästa möjliga sätt. Alltså:

  • Vilken kompetens finns hos dem i styrelsen vars mandattid fortsätter? Vilken kompetens kommer att saknas, när nu mandattiden för vissa i styrelsen går ut? Vilka personliga egenskaper hos medlemmarna i styrelsen krävs för att styrelsearbetet (till exempel samspelet mellan medlemmarna) ska fungera bra? För att få svar på sådana frågor behöver valberedningen naturligtvis prata med nyckelpersonerna i den nuvarande styrelsen. Därefter måste valberedningen ställa sig ytterligare en fråga:   
  • Vilka personer i föreningen har förutsättningar (kunskaper, personliga egenskaper, vilja, tid) att tillföra den kompetens som saknas och tillgodose de behov som finns i styrelsen?

När man tror sig ha svar på den frågan, är det hög tid för valberedningen att ta kontakt med dessa personer …    

Back to content | Back to main menu